Snabb navigeringen :

  1. Gå till innehåll
  2. Gå till avsnittet menyn
  3. Gå till Sökverktyg
  4. Gå till Hjälp-menyn
  5. Gå till moduler
  6. Gå till lista med kortkommandon

Hjälp-menyn :

  1. Sanofi i världen |
     
  2. Våra webbplatser |
     
  3. Koncernens webbplatser |
     
  4. Beställ material |
  5. Kontakta oss |
  6. Sitemap |
  7. Hjälp
  1. Teckenstorlek

    Minska teckenstorlek Öka Teckenstorlek  
 
 

Patienter & Allmänhet

Kontakta oss

Sanofi

Besöksadress:
Lindhagensgatan 120
112 51 Stockholm
Tfn.: (+46) 08-634 50 00
Fax: (+46) 08-634 50 01

Postadress:
Box 30052
104 25 Stockholm, Sverige

Innehåll :

Fönstertittarsjuka

Benartärsjukdom kallas också kärlkramp i benen eller claudiocatio intermittens (=tillfällig hälta) på sjukvårdsspråk. "Fönstertittarsjuka" brukar man säga i dagligt tal.

 
Benartärsjukdom eller fönstertittarsjuka

Typiska symtom vid fönstertittarsjuka är att man upplever smärta i det ena eller båda benen vid promenad, inte minst när man går i trappor eller uppför en backe. Smärtan kan kännas i vaden, låret eller i höft/sätesmuskeln.

Om man stannar och vilar någon minut så avtar smärtan och man kan fortsätta att gå. En del klarar inte av att gå mer än ett tiotal meter i taget på slät mark, medan andra istället kan promenera flera hundra meter innan smärtorna kommer.

Benartärsjukdom är en av våra folksjukdomar som framför allt drabbar äldre. Sjukdomen är en följd av en otillräcklig blodtillförsel, på grund av åderförkalkning, till de nedre extremiteterna vilket leder till en syrebrist, ischemi.

Bland dem som är 60 år eller äldre förekommer fönstertittarsjuka hos ungefär 7%, vilket i Sverige motsvarar ca 150.000 personer.

 

Hur ställer doktorn diagnosen fönstertittarsjuka?

Vid misstanke om benartärsjukdom görs olika undersökningar för att läkaren ska kunna ställa diagnosen, fastställa svårighetsgraden och om möjligt upptäcka var i blodkärlen förträngningen sitter.

Läkaren ställer frågor kring var det gör ont, hur långt du kan gå innan besvären kommer, om symtomen har förvärrats under åren och om du har ont på nätterna. Det är även viktigt att läkaren får veta hur du upplever att dessa symtom påverkar din livssituation, eftersom detta kan skilja sig från individ till individ.

Läkaren känner på pulsen på olika ställen på kroppen - vid handleden, i ljumsken, knävecket och på foten - för att upptäcka om den saknas eller är otydlig. Med hjälp av ett stetoskop lyssnar läkaren efter eventuella blåsljud. För att bedöma om blodcirkulationen är nedsatt i benet görs även en blodtrycksmätning i ljumsken, i armen eller båda armarna och vid anklarna.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en hel del du kan göra själv för att undvika att benartärsjukdomen förvärras och för att undvika att drabbas av andra hjärt-kärlsjukdomar, såsom hjärtinfarkt eller stroke. Det är exempelvis viktigt att du fortsätter att ta dina mediciner enligt läkarens anvisningar.

  • Rökning.  De flesta som drabbas av benartärsjukdom är rökare. Det är mycket viktigt att du slutar röka, om du fortfarande gör det.
  • Förebygga sår.  Har du mycket dålig cirkulation i artärerna ska du försöka undvika att få sår på fötterna.
  • Kontrollera blodtrycket regelbundet.
  • Sund kost. En sundare kost medför en förbättring av blodfetternas sammansättning.
  • Blodsockerkontroll. Om du har diabetes är det viktigt med god blodsockerkontroll.    

Behandling av benartärsjukdom (fönstertittarsjuka)?

Livsstilsförändring minskar risken för hjärtkärlsjukdom

Benartärsjukdom påverkar inte bara livskvaliteten utan är också ett varningstecken på en allvarlig bakomliggande hjärt-kärlsjukdom. Därför bör åtgärde vidtas, dels för att lindra besvären men framför allt för att förebygga risken för hjärtinfarkt eller stroke. Här följer några behandlingsmetoder som kan bli aktuella:

  • Gångträning
  • Läkemedel för att öka gångsträckan
  • Naturläkemedel
  • Blodproppsförebyggande behandling (trombocythämmare)
  • Blodtrycksbehandling
  • Kolesterolsänkande läkemedel
  • By-pass operation
  • Ballongvidning
  • Blodförtunnande (antikoagulantia)
  • Propplösande behandling (trombolys)
  • Amputation   
 

Uppdaterad: 05 maj 2010

Kvalitetsmärkning; 2006-01-12. Länk till LIFs kvalitetsmärkningssida för webbplatsen www.sanofi.se Klicka här för din trygghet på nätet!