Hudcancer: skivepitelcancer i huden

Hudcancer är en samlingsbeteckning för olika tumörsjukdomar som kan uppkomma i huden. Antalet fall av hudcancer har ökat de senaste åren och sjukdomarna är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet. Hudcancer kan delas upp i två huvudgrupper: malignt melanom och icke-melanom hudcancer. Inom gruppen icke-melanom hudcancer är de vanligaste formerna basalcellscancer och skivepitelcancer.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer i huden (CSCC – cutaneous squamous cell carcinoma) är den näst vanligaste maligna hudtumören och representerar 20 % av hudcancertumörerna. Den är även den dödligaste hudcancerformen efter malignt melanom. Antalet diagnosticerade CSCC har ökat alarmerande de senaste decennierna och är den hudcancerform som ökar mest. Över 7 000 nya fall registreras årligen i Sverige.1 Den största riskfaktorn är exponering av UV-strålning, då främst solljus. Den så kallade kumulativa dosen, d.v.s. hur mycket UV-strålning man utsätter sig för under sin livstid, är central. CSCC är därför vanligast på hud som är solutsatt, men kan förekomma var som helst på kroppen.2 Prognosen är mycket god för majoriteten av de som drabbas, med en överlevnad på runt 95 %, men 2-4 % av patienterna utvecklar en mer avancerad form med betydligt sämre prognos.1,3-4

Symtom

Symtomen på hudcancer skiljer sig åt beroende på vilken sorts tumör som orsakar cancern. Oberoende av tumörtyp är ett vanligt tecken att huden börjar kännas eller se annorlunda ut.

CSCC kännetecknas ofta av/kan se ut som:

  • rodnande fläckar som kan bli lite såriga och fjälla
  • områden med små eksemliknande fläckar
  • en välavgränsad knuta med hårda hudfjäll på ytan som kan utvecklas till öppna sår med skorpor
  • en irriterad vårta som gör ont vid beröring
  • hudförändringen som kan ha samma färg som den egna huden eller vara svagt röd.5

    • Symtomen kan ha andra orsaker än cancer.

      Behandling 

      Invasiv skivepitelcancer, d.v.s. när cancern växt djupare ner i huden, kan sprida sig och måste därför opereras bort. Ett kirurgiskt ingrepp är oftast botande. Strålning kan vara ett alternativ till kirurgi om cancern vuxit mycket eller om det är svårt för kirurgen att komma åt cancern.2 Om cancern spridit sig kan cytostatika eller så kallad immunonkologisk behandling användas.


      Referenser

      1 Socialstyrelsen. Cancer i siffror. https://www.socialstyrelsen.se: socialstyrelsen; 2018. (information hämtad 2020-05-04).
      2 SDKO:s riktlinjer för handlaggning av skivepitelcancer och basalcellscancer, Reviderad version 2016. Dermatologi och Venerologi. 2016;5:4-13.
      3 Brougham ND, Dennett ER, Cameron R, Tan ST. The incidence of metastasis from cutaneous squamous cell carcinoma and the impact of its risk factors. Journal of surgical oncology. 2012;106(7):811-5.
      4 Schmults CD, Karia PS, Carter JB, Han J, Qureshi AA. Factors predictive of recurrence and death from cutaneous squamous cell carcinoma: A 10-year, single-institution cohort study. JAMA Dermatology. 2013;149(5):541-7.
      5 Que SKT, Zwald FO, Schmults CD. Cutaneous squamous cell carcinoma: Incidence, risk factors, diagnosis, and staging. J Am Acad Dermatol. 2018;78(2):237-47.

Vi använder cookies för att kartlägga hur våra besökare använder webbplatsen, i syfte att optimera innehållet och förbättra användarupplevelsen.
Om du klickar dig vidare på webbplatsen samtycker du till vår användning av cookies. Du är fri att återkalla ditt samtycke när som helst. Om du vill veta mer om våra cookies och hur du tar bort dem är du välkommen att läsa vår Cookie Policy

OK