Hudcancer: skivepitelcancer i huden

Hudcancer är en samlingsbeteckning för olika tumörsjukdomar som kan uppkomma i huden. Antalet fall av hudcancer har ökat de senaste åren och sjukdomarna är nu bland de vanligaste cancerformerna i landet. Hudcancer kan delas upp i två huvudgrupper: malignt melanom och icke-melanom hudcancer. Inom gruppen icke-melanom hudcancer är de vanligaste formerna basalcellscancer och skivepitelcancer.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer i huden (CSCC – cutaneous squamous cell carcinoma) är den näst vanligaste maligna hudtumören och den är även den dödligaste hudcancerformen efter malignt melanom. Över 7000 nya fall registreras årligen i Sverige1. Antalet diagnosticerade CSCC har ökat alarmerande de senaste decennierna och är den hudcancerform som ökar mest. Den största riskfaktorn är exponering av UV-strålning, då främst solljus. Den så kallade kumulativa dosen, d.v.s. hur mycket UV-strålning man utsätter sig för under sin livstid, är central. CSCC är därför vanligast på hud som är solutsatt, till exempel kring huvud och nacke, men kan förekomma var som helst på kroppen2.

Symtom

Symptomen på hudcancer skiljer sig åt beroende på vilken sorts tumör som orsakar cancern. Oberoende av tumörtyp, är ett vanligt tecken att huden börjar kännas eller se annorlunda ut. CSCC kännetecknas ofta av rodnande fläckar, som kan bli lite såriga och fjälla. Den kan också visas sig som områden med små, eksemliknande fläckar. CSCC kan även se ut som en välavgränsad knuta med hårda hudfjäll på ytan som kan utvecklas till öppna sår med skorpor. Den kan ha samma färg som den egna huden eller vara svagt röd. Den kan också se ut som en irriterad vårta som gör ont vid beröring3. Symptomen kan ha andra orsaker än cancer.

Behandling 

Invasiv skivepitelcancer, d.v.s. när cancern växt djupare ner i huden, kan sprida sig och måste därför opereras bort. Ett kirurgiskt ingrepp är oftast botande. Strålning kan vara ett komplement eller alternativ till kirurgi om cancern vuxit mycket eller om det är svårt för kirurgen att komma åt cancern2. Om cancern spridit sig eller om kirurgi och strålning inte är botande, kan cytostatika eller så kallade immunonkologisk behandling användas.


Referenser

1 Socialstyrelsen. Cancer i siffror. https://www.socialstyrelsen.se: socialstyrelsen; 2018.
2 SDKO:s riktlinjer för handlaggning av skivepitelcancer och basalcellscancer, Reviderad version 2016. Dermatologi och Venerologi. 2016;5:4-13.
3 Que SKT, Zwald FO, Schmults CD. Cutaneous squamous cell carcinoma: Incidence, risk factors, diagnosis, and staging. J Am Acad Dermatol. 2018;78(2):237-47.