Diabetes



Diabetes är en kronisk sjukdom som leder till högt blodsocker på grund av obalans i insulinproduktionen. Kroppen har en automatisk reglering av insulin som reagerar på blodsockernivån, baserat på vad vi äter och hur vi lever.

För den som har diabetes fungerar inte den automatiska regleringen som den ska. Långvariga höga blodsockernivåer kan leda till allvarliga hälsoproblem och globalt bidrar högt blodsocker till 3.4 miljoner dödsfall varje år, en siffra som Världshälsoorganisationen (WHO) estimerar kommer fördubblas till år 2030.1 Idag har ungefär 10 procent (eller 60 miljoner människor) i Europa diabetes och antalet stiger, främst på grund av ökad fetma, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor.2 I Sverige är siffrorna lägre än det europeiska genomsnittet, och ungefär 4 procent av befolkningen (eller 450 000 personer) har diabetes.3

Det finns olika typer av diabetes:4

Typ 1 - diabetes

Orsakas oftast av en autoimmun reaktion där kroppens försvarssystem, av anledningar vi idag fortfarande inte förstår till fullo, angriper cellerna som producerar insulin. Insulinets uppgift är att hjälpa till att transportera in socker i kroppens celler, där det används som energi. Personer med typ 1-diabetes producerar lite eller inget insulin och är därför beroende av insulininjektioner för att på så sätt kontrollera blodsockernivåerna i blodet. Utan det tillförda insulinet skulle personer med typ 1-diabetes inte överleva. 

Typ 2 - diabetes

Utgör runt 90 procent av alla diabetesfall. Typ 2-diabetes karaktäriseras av insulinresistens, det vill säga kroppen celler får svårt att tillgodogöra sig energi i form av blodsocker. Typ 2-diabetes utvecklas långsamt och en person med typ 2-diabetes kan leva med sjukdomen i flera år utan att märka av den, eller få en diagnos. Det är vanligt att övervikt, fetma eller ärftlighet ligger bakom typ 2-diabetes och dessa tillstånd kan i sig orsaka insulinresistens och leda till ökade blodsockernivåer. I början av sjukdomsförloppet kan patienter med typ 2-diabetes påverka utvecklingen av sin sjukdom med hälsosammare kost och motion. Dock brukar de flesta patienterna över tid behöva både tablettbehandling men även insulin och andra modernare injektionsbehandlingar. Det är även viktigt att kolesterolet behandlas och ligger välreglerat, då personer med diabetes har samma risk för hjärtinfarkt som en person som redan har haft en hjärtinfarkt.

Graviditetsdiabetes 

Karaktäriseras av höga nivåer av blodsocker under graviditeten. Sjukdomen uppkommer hos 1 av 25 gravida globalt, och kan orsaka komplikationer hos både mor och barn. 

Leva med diabetes 

En person med diabetes kan oftast uppnå bra blodsockernivåer och leva ett normalt liv genom kunskap om sjukdomen, en hälsosam livsstil och rätt behandling.

Läs mer på

Insulin.se


http://www.euro.who.int/en/health-topics/noncommunicable-diseases/diabetes/data-and-statistics, 2018-02-21
http://www.idf.org/about-diabetes/what-is-diabetes.html#content_5, 2018-02-21
http://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/, rel="noopener noreferrer" 2018-02-21
http://www.idf.org/about-diabetes/what-is-diabetes.html#content_5, rel="noopener noreferrer" 2018-02-21
https://www.cttcollaboration.org/efficacy-web-page/efficacy-those-with-diabetes2018-02-21