Monoklonala antikroppar – humana immunproteiner – kan utformas för att ge snabbt skydd mot vissa infektionssjukdomar.1,2,3 Forskare på Sanofi undersöker nu hur monoklonala antikroppar kan utöka verktygslådan för immunisering och ytterligare hjälpa befolkningen att försvara sig mot infektionssjukdomar.

Vacciner hjälper kroppen att tillverka sina egna antikroppar

Antikroppar är ett av våra viktigaste försvar mot infektionssjukdomar. Deras jobb är att känna igen virus, bakterier och onormala celler och flagga dem för attack från immunförsvaret. Antikroppar är Y-formade proteiner som produceras av vita blodkroppar som kallas B-celler. En antikropp måste ha mycket specifika egenskaper för att kunna binda till exempelvis ett specifikt virus och neutralisera det.

Efter en vaccination tar det bara några veckor innan kroppen lär sig bildasitt eget immunförsvar mot en viss virusinfektion. Vacciner är utformade för att träna kroppen till att komma ihåg den här försvarsreaktionen i många år.4

Monoklonala antikroppar: “färdigt” skydd som är redo att agera

I ett brett immuniseringsprogram skulle vacciner en dag kunna förstärkas med monoklonala antikroppar som kan ge direkt skydd mot sjukdom. Monoklonala antikroppar är “färdiga” proteiner från det mänskliga immunförsvaret, och som kan utformas till att utföra ett mycket specifikt jobb: att ”stå redo" och ge skydd mot en sjukdom direkt efter administrering.5,6,7 Det betyder att de potentiellt kan hjälpa människor som är mottagliga för infektion och i behov av omedelbart skydd.

Det direkta skydd som erbjuds av monoklonala antikroppar skulle kunna fylla viktiga luckor för immunitet, till exempel när spädbarn är för unga för att skyddas av ett vaccin, eller när inget vaccin är tillgängligt.8,9,10

Forskare arbetar för att förlänga den tid som en monoklonal antikropp kan cirkulera i kroppen – potentiellt så länge som flera månader. Denna utveckling ger forskare möjlighet att hitta olika sätt att skydda spädbarn under deras mest utsatta tid i livet.

Referenser

  1. Rodriguez-Fernandez R, Mejias A, Ramilo O (2021) Ped Infect Dis J 40:S35-S39. doi: 10.1097/inf.0000000000003121
  2. Group TPIW, Team M-NPIS (2016) N Engl J Med, 375:1448–1456; doi: 10.1056/nejmoa1604330
  3. Domachowske JB, et al. (2018) Pediatr Infect Dis J. 37:886-892; doi: 10.1097/INF.0000000000001916
  4. Centers for Disease Control and Prevention (2018) Understanding How Vaccines Work, läst den 11 februari 2022
  5. Malik B, Ghatol A. Understanding How Monoclonal Antibodies Work. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2021 Jan. Läst den 11 februari 2022
  6. Bayer V (2019) Sem Onc Nursing 35:150927; doi: 10.1016/j.soncn.2019.08.006
  7. Marston HD, Paules CI, Fauci AD (2018) N Engl J Med 378:1469-1472; doi: 10.1056/NEJMp1802256
  8. Rodriguez-Fernandez R, Mejias A, Ramilo O (2021) Ped Infect Dis J 40:S35-S39. doi: 10.1097/inf.0000000000003121
  9. Prevail II Writing Group (2016) N Engl J Med 375:1448–1456; doi: 10.1056/nejmoa1604330
  10. Caskey M, Klein F, Lorenzi JC, et al. (2015) Nature 522:487–491; doi: 10.1038/nature14411

MAT-DK-2200269, 2022-04-28